Propellerskolan

Aluminium eller stål? Standard propellern som levereras med en ny båt eller motor är oftast i aluminium och är anpassad för att fungera tillfredsställande på de flesta båtar. Fördelen är lågt pris, och nackdelarna är bla korrosionskänslighet och prestanda. Vill du bara ha en prisvärd propeller som fungerar som den ska, välj en standard 3-bladig aluminiumpropeller till mindre motorer (under 100 hk).

Stålpropellrar finns i en mängd olika modeller med olika egenskaper. Det gör det möjligt att välja en propeller som optimerar din båt och motor för bästa fart och ekonomi. Stålpropellern är styvare än aluminium vilket gör att den behåller formen även vid hård belastning, vilket ger bättre prestanda.

Materialet tillåter även en exaktare och effektivare design. Även på mindre utombordare från ca 40hk gör en stålpropeller stor nytta med bättre fart och effektivitet. För bästa resultat bör motorn monteras någon tum högre än standard.

3 eller 4 blad? När det gäller inombordare och större utombordare ger en 4-bladig propeller de bästa köregenskaperna och bränsleekonomi. Den största skillnaden mot 3-bladigt är: Suveränt grepp, lägre planingströskel, mindre vibrationer, bättre acceleration, håller båten på plan vid lägre hastighet,

bättre manöverförmåga.

Stigning eller pitch som det heter på engelska anges i enheten tum. Med detta menas den teoretiska sträcka som propellern förflyttar sig när den roterar ett varv.

Exempel, en propeller med stigningen 19 tum tar sig 19 tum framåt på ett varv. I praktiken är dock inte

verkningsgraden 100%, utan propellern slirar i vattnet och skrovet bromsar. Denna skillnad mellan verklig och teoretiskt fart kallas Slip.

Vad har jag för stigning på min propeller? Mellan bladen eller i propellerns nav står en serie siffror och bokstäver instansade som anger stigningen. Vanligen avslutas beteckningen med stigningen som följs av ett P (pitch). (på bilden till vänster, ser vi att sifferkombinationen slutar med 21P, som förklarar att stigningen är 21 tum)

Varvtal. Motorns varvtal bestäms av utväxlingen i drevet/växelhuset och propellerns stigning. Välj samma stigning på din nya propeller som den gamla om motorn idag när sitt rekommenderade varvtalsområde.

Upp eller ner i stigningen? En minskning av stigningen ex. från 19 tum till 17 tum gör att propellern

"går lättare", dvs motorns varvtal ökar. En ökning av stigningen ex. Från 19 tum till 21 tum gör att propellern "går tyngre", dvs motorns varvtal sjunker. 2 tum förändring i stigning ger ca 300-400 varv/min i förändrat varvtal på motorn.

Räkna ut rätt stigning!
Med vår propellerkalkylator nedan räknar du lätt fram rätt stigning. Ange:
• Varvtal (motorns rek. maxvarvtal, ex 4600)
• Utväxling (drevets/växelhusets utväxling, ex. 1.50)
• Stigning (propellerns stigning i tum, ex 18)
• Slip (skillnaden mellan verklig och teorerisk fart i %, ex ca 12 för en aluminiumpropeller, 8-10 för en stålpropeller)

Propellerkalkyl

Varvtal
Utväxling
Stigning
Slip %

Propellervarvtal
Teoretisk fart
Verklig fart

Diameter? Propellerns diameter begränsas av växelhusets storlek, därför är detta en variabel som är ganska konstant. Generellt så ökar tryckkraften med diametern. Större och tyngre båtar kräver en propeller med större diameter.

Diametern mäts från propellerns centrum och ut till bladspetsen (bilden till vänster), multiplicera sedan med 2. Propellerns diameter anges oftast i tum.

Storleken på växelhuset avgörs genom att mäta diametern på propellertrumman i framkant (sett i båtens färdriktning), se bilden till vänster, eller att du mäter diametern på växelhuset, se bilden nedanför. Storleken på växelhuset anges vanligtvis i tum, ex. "växelhus 4,75 tum". Tum skrivs även med symbolen " , dvs 4,75"